I juli släpper Skolverket den slutliga versionen av Hitta språket. Linda har testat hela den reviderade versionen med sina elever. Vi har pratat igenom både revideringarna och Skolverkets upplägg och det här är våra reflektioner.
Inte den tydliga förbättring många hoppats på
När vi testade materialet i klassrummet blev det ganska snabbt tydligt att det inte riktigt är den där tydliga förbättringen som många hade hoppats på. Flera av de utmaningar som lyfts tidigare finns fortfarande kvar:
• träffsäkerhet
• tidsåtgång
• likvärdighet
Ambitionen är god, men det är fortfarande mycket som landar i hur vi som pedagoger väljer att genomföra kartläggningen.
Fler exempel på fortsatt undervisning
Samtidigt finns det delar som faktiskt är bättre. Materialet innehåller fler exempel på fortsatt undervisning, vilket kan vara ett stöd, särskilt för mindre erfarna pedagoger. Här märks en tydlig vilja att knyta kartläggningen närmare undervisningen.
Bra att ljudning finns med
En förändring som vi verkligen ser värdet av är att eleverna nu får arbeta med att ljuda ihop bokstäver till ord. Det är en central del i den tidiga läs- och skrivutvecklingen och något många av oss tidigare har behövt lägga till själva. Att det nu finns med gör det lättare att få syn på var eleverna befinner sig.
Mindre subjektiva bedömningar
Det är också positivt att vissa mer svårbedömda delar har tagits bort, till exempel att bedöma om elever visar intresse. Det är bedömningar som lätt blir subjektiva, särskilt i början av terminen när man ännu inte känner eleverna. En elev kan verka ointresserad men ändå hänga med och förstå, medan en annan kan se fokuserad ut utan att vara det.
Likvärdigheten är fortfarande en utmaning
Samtidigt kvarstår utmaningen kring likvärdighet. Mycket lämnas fortfarande till oss som pedagoger, till exempel val av texter och hur vi lägger upp momenten. Avsaknaden av gemensamma texter gör att kartläggningen kan se ganska olika ut, även mellan klasser på samma skola.
Arbetssättet påverkar resultatet
När materialet möter klassrummet blir det också tydligt hur stor roll arbetssättet spelar. Vi ser tydliga skillnader i engagemang beroende på hur vi lägger upp det. Mer lustfyllda upplägg kan göra stor skillnad jämfört med mer traditionella instruktioner.
Det kräver fortfarande tid
Tidsmässigt är materialet något förenklat, men vår upplevelse är att det ändå kräver tid om det ska göras med kvalitet. I många fall blir det mer hållbart att genomföra större delar individuellt, både för att få tillförlitliga resultat och för att skapa en trygg situation för eleven.
Helklassmoment kan påverka eleverna
Vi ser också en risk i de moment som föreslås i helklass. Många elever känner osäkerhet inför att prata inför andra, särskilt i början av läsåret när gruppen är ny. Det kan påverka både resultatet och elevens självförtroende.
Svår tidpunkt för publicering
En sak som också är svår att bortse från är tidpunkten för publiceringen. Att materialet släpps i juli gör det svårare att sätta sig in i förändringarna i god tid. Det kan påverka förutsättningarna för en genomtänkt start, särskilt för den som vill komma igång tidigt.
Vår slutsats
Sammantaget finns det flera förbättringar, men de grundläggande utmaningarna finns kvar. För oss innebär det att vi fortsatt behöver göra medvetna didaktiska val i hur vi genomför kartläggningen och hur vi tolkar resultaten.
Vad tänker du om Skolverkets revideringar?