I juli släpper Skolverket den slutliga versionen av Hitta matematiken. Linda har redan testat den reviderade versionen med sina elever. Vi har pratat igenom både revideringarna och Skolverkets upplägg och det här är våra reflektioner.
Bra med tydligare nivåer
En första sak vi reagerade positivt på är att nivåerna nu benämns som godkänd nivå och hög nivå. En kartläggning i början av läsåret är inte en summativ bedömning, utan en utgångspunkt för undervisningen. Här blir det också viktigt att eleven får känna sig stolt över sin insats, även om det finns delar att utveckla.
Tidsåtgången är fortfarande en utmaning
Tidsåtgången är en utmaning. När Linda testade tog det längre tid än de angivna 15 minuterna per elev, trots att eleverna redan var trygga i både miljön och relationen. I början av terminen, med helt nya elever, kommer det sannolikt att ta ännu längre tid. Räknar man på en klass med cirka 20 elever landar det på runt 5 timmar, alltså ungefär 7–8 lektioner.
Mer relevant fokus på taluppfattning
Samtidigt finns det tydliga förbättringar i innehållet. Att fokus nu ligger på taluppfattning är positivt och mer relevant i förskoleklass. Tidigare delar, som volym och perspektiv, upplevdes inte alltid lika centrala.
Tydligare vad som faktiskt ska kartläggas
Det är också tydligare vad som faktiskt ska kartläggas. Tidigare gruppaktiviteter kunde skapa osäkerhet i bedömningen. Vi har sett situationer där elever upprepade varandras resonemang, vilket gjorde det svårt att avgöra vem som faktiskt hade förståelse. Att dessa delar nu är borttagna gör kartläggningen mer tillförlitlig.
Det enskilda mötet har ett värde
Det enskilda mötet har också ett värde i sig. Många elever såg fram emot att få sitta själva med läraren. Även i en klass där relationen redan var etablerad blev det tydligt att den här stunden upplevdes som något positivt.
Mer avgränsat, men fortfarande tidskrävande
Att antalet aktiviteter har minskat gör kartläggningen mer avgränsad. Samtidigt väcks frågor kring rimligheten i att lägga cirka 15 minuter på en enda aktivitet. Redan vid en första genomläsning började vi fundera på om upplägget skulle kunna göras mer effektivt utan att tappa kvalitet.
Slumpen kan påverka underlaget
En annan aspekt är inslaget av slump, där tärningsslag avgör vilka tal eleven får arbeta med. Det finns en risk att eleven får samma tal flera gånger, vilket begränsar möjligheten att få en rättvis bild av elevens kunskaper.
Hur kan kartläggningen göras mer hållbar?
Efter att ha testat materialet började vi diskutera alternativa arbetssätt. Utgångspunkten var att kartläggningen ska vara lustfylld för eleven, tidsbesparande för pedagogen och ge ett tydligt underlag utan slumpmässiga inslag. Det väckte frågor hos oss kring hur man kan lägga upp arbetet för att både få kvalitet och använda tiden på ett hållbart sätt.
Svår tidpunkt för publicering
Tidpunkten för publiceringen är också en utmaning. Att materialet släpps under sommaren gör det svårt att förbereda arbetet i god tid. Det handlar inte bara om att sätta sig in i materialet, utan också om att skriva ut, klippa, laminera och hinna prova upplägget tillsammans med en kollega.
Vår slutsats
Sammanfattningsvis finns det flera steg i rätt riktning, inte minst i ett tydligare fokus och en mer avgränsad struktur. Samtidigt kvarstår utmaningar kring tidsåtgång, genomförande och likvärdighet.
Har du testat det reviderade förslaget? Hur upplever du materialet?